Hej hopp pillesnopp! Tänkte kika in här snabbt och berätta läget. Nu har jag och lilleman bott i lägenheten i några månader, det går kanon verkligen! Trodde det skulle vara så mycket svårare att ta allting själv än vad det har varit och det är skönt. Men hjärnan och kroppen min är helt slut efter mina två veckor med Cedric, så uppskattar verkligen den veckan jag är ensam. Hinner jag vila upp mig, umgås med min fina syster och bara vara jag.
Blir så uppslukad i mammarollen under Cedricveckorna och jag märker att jag har ett behov av egentid. Får ju det under dagarna när Cedric är på förskolan så sett, men då går tiden mest ut på att vila upp mig innan lilleman kommer hem igen för då är det full rulle! Han har energi den där lilla tvååringen. Men det är ju precis så som det ska vara. Han är överallt och ingenstans, leker med allt och helst samtidigt som jag ska vara delaktig varje sekund. Jag har tur att han älskar att hjälpa till med vardagssysslor så som dammsugning och tvätten. Han är så himla duktig med det verkligen! Springer efter med sin egna lilla dammsugare, sorterar strumporna, hjälper till att skotta etc. Underlättar väldigt!
Vad har hänt sen sist då? Inte så himla mycket egentligen. Firade min fina Bella som har fått nytt jobb en helg, drog ut bara jag och hon en annan. Träffat vänner och försökt ta det lugnt. Min hy har brjat bli sämre vilket är otroligt tråkigt och stressande. Antagligen för jag använt mer smink det senaste än vad jag brukar samt att jag kanske inte varit fullt så lugn som jag vill tro. Mycket i huvudet som stressar och stjäl energi. Men det blir väl! Mina sessioner hos min psykolog blir bättre med, han fick mig att inse att allting jag gör är ett val, oavsett om jag stannar hemma pga min ångest så är det i slutändan ett val jag gjort. Och om jag vill slå min ångest så ska jag börja ta tillbaka mina val och tänka att "Jag väljer idag att stanna hemma" istället för "min ångest få rmig att stanna hemma". Den tankeställaren fick mig en knuff framåt. För det är ju så! Jag väljer ju hela tiden. Och om jag tar kontrollen så kan jag ju faktiskt välja att skita i ångesten. I teorin åtminståne.
Denna helgen som kommer nu är det ju påsk. Har inga egna påsktraditioner så vi får se hur det firas. Idag kom Albin förbi en sväng och det var riktigt roligt. Han är en underbar vän på alla sätt och vis. Jag är otroligt lyckligt lottad som har honom i mitt liv! Snällare kille är jäkligt svårt att hitta. Tillochmed Cedric älskar honom, jag fick inte göra någonting - inte byta blöja, inte lägga honom för middag, inte hjälpa på toan. Allt skulle Albin göra. Och han gör det utan att tveka med vilket är fantastiskt.
Imorgon åker jag in till Borås en sväng med lilleman, ska byta två tröjor på HM, kolla upp om apoteket kan hjälpa mig med min hy och så ska jag och lilleman umgås med Bella. Ska bli riktigt härligt att komma ut från lägenheten lite! På kvällen får vi se vad som händer, vi lär nog spendera den med Lena och Isa om jag känner oss rätt. På söndag sen fyller Henke år så då ska vi hem till honom på lite tårta och kalas. Blir kul för lilleman att få träffa den sidan av familjen med även om det är min vecka egentligen!
Nu blevdet ett mycket längre inlägg än vad som var meningen. Jag ska nog slänga på ett avsnitt av en serie och sen ska jag ta tvätten. Håller tummarna att Cedric somnar snart med. Han har varit lite svår att lägga det senaste och det är väl för det är så ljust ute så jag klandrar honom inte.
I vilket fall. Hej hopp pillesnopp. På återseende.
0 kommentar(er)
