Time won't always make things better, you can't fake a smile forever.
- are you really doing alright?
Everything is what you wanted, you try your best to come the longest. But there's certain things you can't deny.
Pictures of before haunt you lately, what happens if the door opens?
Perfect was right within your reach but your mind ran and your heart couldn't keep up. Bottle all of your passion inside, it's not too late to change the story! If you could rearrange it only and letting go of fears is what you decide.
Can't help but daydream, thoughts keep racing and you almost wanna scream, cuz' you're yearning for it.
. .
Livet kommer ikapp och jag börjar få slut på vägar att springa. Gömställena blir färre och färre och jag inser sakta men säkert att jag har bara ett alternativ. Och det är att stanna upp och låta mina demoner komma. Låta dem se mig stå stark (även om jag känner mig så jävla svag) och möta dem. Visa dem att jag inte orkar mer. Att springa inte löser mina problem och att jag måste ta itu med mitt förflutna.
Mitt liv har varit en enda stor röra. Jag vet inte ens vart jag ska börja när jag pratar med min psykolog, det är så mycket som hänt, så mycket som jag lagrat inom mig. Jag räknar att jag började må dåligt när min mamma dog, det är 12 år sen nu. Men när jag tänker efter så undrar jag hur bra jag mådde innan dess med?
Jag trodde att om jag bara skaffade en egen familj, min familj, så skulle allt bli bra. Jag skulle kunna släppa allt som hänt och fokusera på att ge min son en bättre uppväxt än vad jag fick. Men det blev inte riktigt så och jag fick panik.
Jag har sårat många och gjort så mycket fel de senaste att jag vet inte vart man ska börja där heller. Men det har varit mitt sätt att fly, genom att bli någon annan, göra något dumt så folk ska lämna mig ensam så de slipper ha med mig och mina problem att göra.
Jag försökte med det. Och efteråt har jag insett en hel del. Bland annat att jag har fantastiska personer runt mig som inte tänker lämna mig, hur dum jag än är och hur mycket jag än försöker fly så finns de där. Men även att det är dags att sluta fly, om inte för min skull så för min sons. Han förtjänar att ha en mamma som mår bra, som inte skadar sig själv och andra runt om för att hon mår dåligt.
Så jag ville bara titta in och förklara lite lätt varför det inte uppdaterats på ett bra tag. Och det är för jag inte mår bra helt enkelt och inte längre har orken att sätta upp fasad efter fasad. Jag ska sluta ljuga för andra och framförallt för mig. Jag måste vara ärlig i allt och de senaste dagarna har allt känts så mycket bättre när jag faktiskt lyssnat på vad jag vill och sagt ifrån när det inte känts bra.
Det kommer bli en sjuhelvetes tuff resa. Men det är på tiden att jag åker på den. Nu är det dags för mig att må bra igen!
Som ni, Henke, Lena, Josephine och Isa ❤️
2 kommentar(er)
